kan man det?

Det finns mammor som måste fråga sig det omöjliga.
Som behöver uttala ord vi inte vill veta.
Sådant vi filosoferat över kring de där fikaborden vi suttit vid när vi löst världsgåtor och författat ungdomliga dikter om livet.
Sånt vi djupsinnigt löst med några väl formulerade meningar. Och sedan lämnat.

Men det finns mammor som behöver veta inifrån det vi tänkte utifrån.
som det här otänkbara
Kan man älska någon som dödat ens egna barn?

Kan man det?

Och orden liksom stockar sig där i de ordnade djupen av filosofisk vältalighet
medan själva själen håller andan

Kan man det?

Published in: on 19 maj, 2010 at 08:43  Comments (2)  

2 kommentarer

  1. Det är min övertygelse att man kan det – om man förmår skilja på människan och mördaren.

  2. Det där tänkte jag också på. Och att mamman kanske önskat att sonen även tagit sitt eget liv. Tre barn försvann, men ett blev kvar som någon annan. Hur vaknar man i så fall upp till nästa dag om man tänkt livet ur sitt eget barn?


Kommentarer inaktiverade.