ett andetag av regn

Det var det där regnet som väckte henne den morgonen
nej, inte ljudet mot plåttaket
och inte vätan
Men själva regnet som en utandning efter dagar av torkande stämband
Så många gånger hade hon förbannat omöjligheten
och lika många gånger de långsamt genomblötta stövlarna
men idag var det välsignelsen hon märkte
som en dag

En enda dag
tänkte hon
av väta mot tårlösa kinder

Nedanför henne, där berg övergick i dal visste hon bäckarnas lek
och bävrarna
Men ovanför mot himlens dova
där intet fanns mer än evigheten
där var livet

och det väckte henne med ett andetag
aldrig känt
aldrig ägt
och aldrig sparat för döden

Så var hennes dag mot himlen
ännu en tid i livet

Annonser
Published in: on 17 september, 2010 at 04:30  Kommentarer inaktiverade för ett andetag av regn