avund

Att lyfta sin bägare bräddfylld men tom
se upp mot en bergssidas klipprand
Att ana sin enslisghets själviska dom
begraven i ägandets kvicksand

Stå kvar utan sanning som skepp utan mast
se djup möta djup bortom sorgen
Att leva och dö som ett slumpmässigt kast
men fångad som pant, lagd som borgen

Så ter sig ett liv, ständigt söker det sitt
en irrande själ född att strida
för ett enda ord, det som sägs vara mitt
som lögnen vars lön är att lida

Ack människobarn, utan mål, utan frid
du lever ditt liv som en docka
din evighet ter sig begränsad av tid
ditt jag är en vilja att locka

med intet, ett irrbloss, en dag utan natt
en glimmande skärva av avund
Att vara en gåva men söka en skatt
och sluta i gravdjupens avgrund

…..

Annonser
Published in: on 23 november, 2010 at 03:51  Kommentarer inaktiverade för avund