Den gamla grinden

Det står en grind lite på glänt, en gammal trägrind som färgen lossnat från. Man kan ännu se några flagor av vitt mot det grå.
Två bastanta stenfundament, pelare av sten, håller grinden stadigt på plats. Men staketet som skulle gjort grinden till en öppning mot något okänt har fallit. Murknat till intet. Eller helt enkelt monterats ner någon gång tillsammans med de stolpar det måste suttit fast på.

Där står alltså en grind utan mening.
Kan man tänka.
Mitt i den öde marken, dit ingen färdats på länge och där hus och gårdar för länge sedan blivit ett med jorden.
Men för grinden är verkligheten en annan.
Hon står där, redo att öppna för den som verkligen vill passera just där hon står.
Att somliga går en annan väg är inte hennes sak.
Inte heller att några alltid brukar stanna och spekulera över vad hon en gång var satt att vakta.
Hon står där hon står och gör det hon är skapad att göra.
En aning skev.
Lite nött

Men med en oerhörd tyngd i sin vetskap om att hon är just där hon ska vara.
Kanske osedd
kanske oöppnad
men sannerligen fäst vid sitt fundament
av sanning

….

Annonser
Published in: on 17 januari, 2011 at 05:13  Kommentarer inaktiverade för Den gamla grinden