ansvar och maktlöshet….

”Och om du kunde se till att lämna in uppgifterna senast nästa vecka” Sa han och väntade sig ett enkelt ja.
Men hon, som inte ville ljuga sa som det var.
Att hon inte hade ansvar för just det där. Och att hon alltså inte kunde ta på sig att det blev gjort.
Kanske skulle hon bara nickat och låtit bli. Vad det nu var hon skulle låtit bli.
Kanske det där med makten.
Att om hon skulle säga att javisst skulle hon se till det, skulle hon tagit på sig ansvaret för något hon inte hade makt över.
Och då hade det blivit hennes fel om det där som skulle lämnas in inte blev inlämnat.
Och hon ville inte låtsas som om hon hade makt över något som låg i andras händer.

Förresten litade hon fullt ut på, att det skulle bli gjort det där han frågade efter.
Folk gör det dom ska när det betyder något.
Och det här handlade om överlevnad. Då bryr man sig. Eller dör.
Det är enkelt.

Men säg att hon skulle sagt ja.
Och lovat se till att det blev gjort. Och ringt upp den som hade ansvaret för det hela för att fråga om det skulle bli gjort i tid.
Som om hon inte litade på det.
Och den som då kände sig misstrodd tyckte, att jaha, om du inte tror att jag klarar det här kan du göra det själv… och sedan kanske tappade sugen.
För att man tappar sugen när man känner sig misstrodd.

Tänk om det då skulle hända, det som inte fick hända, att papperen som skulle in faktiskt inte kom in.
För att ansvaret tydligen inte låg på den som hade ansvaret.
Utan på den som tjatat.
Misstrott.

Vem skulle då ta på sig ansvaret och den eventuella skulden för att det blev som det blev?

Nej.
Hon tänkte inte gå i den fällan.
Så hon sa som det var. Att det inte var hennes ansvar.
Och lät det bli ett litet gräl.
För att man måste lita på att människor gör det dom ska.
Utan att någon måste ha kontrollen.

Sen ruskade hon lite på sig och tänkte, att det här är människor jag älskar.

Just precis så.
Älskar.

……

Annonser
Published in: on 21 januari, 2011 at 04:09  Kommentarer inaktiverade för ansvar och maktlöshet….