Är det rätt?

– är det rätt?
tänker hon och ser sig själv genom andras ögon
om hon visste. Vad är rätt?
Så hon ser sig i spegeln de timmar som varit och låter verkligheten säga sanningen. Berättelsen om det krassa livet.

Så:
Hon kräks en natt, bäddar två meter från toastolen för att slippa tömma hinkar. Fryser och svettas, lägger kuddar och filtar så att huvudet ska få ro.
Rullar hit och vänder dit.Och tänker att det finns utvägar.
Man kan dö
Bara öppna en dörr och hoppa rätt ut i evigheten.

Sedan duschar hon länge och skrubbar bort natten från huden. Sveper handdukar och morgonrock runt den magra kroppen och borstar några vattendroppar ur stubbhåret på huvudet. Tycker synd om och äcklas under några sekunder.Men lyfter blicken.

 

Där är horisonten. Den rodnande blålila himlen med rosaröd underkjol och naknande gyllenhud.
Där avtäcker solen – som ännu bara flämtar under bortomlinjen – den mest fulländade kropp en människa kan spegla sig i. Bergen, dalarna och den själ som är sjöar täckta av snödjup is.

-Du är jag
viskar hon medan hon minns de vårar hon levt genom kaskader av smältande snöspyor. De som brungråa stänkt sig genom ravinerna.
För att vattna sommaren
för att ge liv. Men ändå dragit död över de nakna klipporna och skurit djupa fåror i livsjorden.
Liv kommer alltid med död.
Men döden lämnar livet djupare än själen förmår.

-Man kan inte smita
tänker hon.
– Evigheten väntar inte, och inte kan man hitta dess genvägar. Evighetsdörren är en annan än den vi kallar död.

Man kan plåga sig genom lidandet
eller famna livet
Evigheten bryr sig inte om vägen

Det är då det bli så svårt att välja. När man förstår, att ingen tvingar en människa att leva. Inte ens Gud.
Ingen tvingar någon att välja tre år i stället för tre månader.
Ändå…
Man bäddar i badrummet. Spyr sig tom och gråter av mörker och trötthet

för att livet….

…sökte ännu en dag i horisonten.

…..

Annonser
Published in: on 30 januari, 2011 at 09:25  Comments (1)  

One Comment

  1. Steina, du fångade mig igen med din text och dina bilder.
    ”Den rodnande blålila himlen med rosaröd underkjol och naknande gyllenhud.
    Där avtäcker solen – som ännu bara flämtar under bortomlinjen” …
    Var får du orden, tänker jag, och rytmen.
    Tack för att jag fick läsa.
    Kram ❤


Kommentarer inaktiverade.