Nej inte tänkte hon ljuga om lyckan….

Det var alltid en annan dag det skulle bli bra. En annan dag, när allt lugnat sig, när det var varmare, när pappershögarna var ordnade, räkningarna betalda, kattmaten påfylld eller bilen äntligen hade gått igenom besiktningen.
Sedan.
Som den här dagen, när det var så oherrans kallt, att till och med hundarna vägrade gå ut.
Inte kunde det vara bra?
Nog måste man vänta till det åtminstone var lite mildare. Minus tio. Eller tre.
Innan.

Det var bara det, att när det varit minus tre då hade det snöat. Så då kunde man ju inte vara riktigt nöjd.
Och när det inte snöade var det ju halt.
Och när det inte var halt måste man passa på att göra allt man inte hinner alla andra dagar och då förstörde man ju den dagen med en massa ärenden och det blir ingen glad av. Dessutom hann man ju bara med en bråkdel av allt som måste göras innan man kanske, någon gång, skulle kunna sitta ner en hel dag och må bra.
Kan man ju inte.
När det alltid finns.

Men till sommaren.

Det är bara det, att när det är plus tjugofyra grader i skuggan kan man ju nästan inte andas. Och regnet.
Dessutom behövs det där förbannade gräset klippas.
Och de där bromsarna som bits. Myggen.
Fast ännu värre är det ju när det aldrig blir sommar. En del somrar. Blir inte. Och det ska man ju ge sig på att den här vintern kommer att följas av en sån sommar så att man aldrig får bli riktigt varm.

Man får aldrig.

Nej. Förljugna människor som tror att dom är lyckliga…. nej sån vill man ju inte bli.
Verkligen inte.

Annonser
Published in: on 14 februari, 2011 at 09:33  Kommentarer inaktiverade för Nej inte tänkte hon ljuga om lyckan….