Enkelt

Om livet bara vore.
… enkelt.
Tänkte hon och suckade djupt medan hon insåg, att det ville hon väl inte egentligen. Om enkelt var det hon tänkte. Enahanda. Förutsägbart. Lätt. Utan utmaningar och fyllt av samma sorts sysslor, samma sorts känslor och samma sorts tankar. Enkelt.

Fast hon skulle nog se till att komplicera det enkla. Lägga till något oförutsett, räkna ut något annat och tro något tredje. Bli besviken och trösta sig med något som visade sig vara ingenting.
Och så skulle allt återgå till något helt annat än det enkla.
Vad nu det var.

Bilden av en råtta på en gravsten kom för henne.
En levande råtta som såg ut som en skulpterad duva i mörkret. Och hon själv som gick förbi. Jo hon noterade den lilla skulpturen och tänkte, att det var ju konstigt att hon inte sett den förut.
Sedan hoppade den.
Och hon noterade sin egen torra hjärna. Den som konstaterade avvikelsen. Kategoriserade rörelsen och arkiverade råttans existens under bizarra händelser.

Utan en rörelse utöver de vanliga stegen mot grusgången.
Någon annan hade skrikit.
Kanske ringt till anticimex. Eller åtminstone kyrkogårdsförvaltningen.
Men hon.
Bara gick vidare. Som om inget.

Det var det där hon kallade enkelt.
Men när hon berättade om det fick hon veta annat än det enkla. Hur hon borde.
Det var då hon måste önska sig ett annat liv. Ett utan råttor. Kanske utan promenader över kyrkogårdar när skymningen fallit. Eller ens medan dagen låg på med sitt ljus.Och förresten, ingen kunde väl ändå ta det på allvar, det där med duvan som blev en råtta. Bilden av duvan. Den levande råttan.
Jo det hade hänt.
Men numera kunde hon bara berätta om det som om. Som bilden hon mindes. När det enkla.

En annan bild var bara en dröm. Den om det stora huset med alla de levande rummen.
Och kvinnorna som hade skratt i ögonen och fågelsång lindat som flätor över huvudet.
Alla de där sångerna som fyllde livet.
Så enkelt.

Så enkelt, att nog inte ens drömmen kunde bära den innerliga lyckan.
Så hon vände sig om
försökte somna utan att minnas

och tänkte, att alla drömmar måste drömmas i ensamhet
det var därför hon aldrig kunde stanna i dem
tillräckligt länge.

….

Bilder: Neil Creek, Tom Flint

Published in: on 20 februari, 2011 at 05:03  Kommentarer inaktiverade för Enkelt