allt på fyra ben … och sånt som simmar

Ja, om man nu har en kropp som saknar vissa enzymer och löper amok när det gäller vissa andra små substanser som skulle hålla ordning på fördelningen av lipider och proteiner och gudvetvad… då kan man få en lång rad problem som ställer till andra problem.

Som det här med att allt som går på fyra ben innehåller proteiner. Samma gäller för allt som simmar.
Och allt som rör sig behöver fettsyror. Och det är precis just vad jag också skulle behöva men inte kan tillgodogöra mig eftersom min kropp vägrar tillverka enzymerna som skulle göra det möjligt att bryta ner godsakerna.

Man kan få tillskott som liksom är i stället för det kroppen saknar. Ifall kroppen accepterar det. Jag har en trist kropp.
Som bestämt sig för, att här ska inga substitut in, i alla fall inte utan att bli föremål för våldsamt motstånd.

Så jag käkar kolhydrater och försöker låta bli att tycka något.
Eller försöker… märkligt nog behövs det inte. Jag har aldrig gillat mat.
Det är inte gott helt enkelt.
Det var väl inte helt sant det där… hm. Jo jag gillar minnena av dillkött. Och saknar ost.
Men…Nej jag tänker faktiskt sällan på något annat än frukt och grönsaker när jag tänker på mat.

Men … problemet är ju det som inte handlar om nutrition utan om delaktighet och gemenskap.Gissa om det är lätt att vara en som måste ha med sig egen mat. Som aldrig kan äta något utan att noggrant fråga ut den som lagat den. Liksom ifrågasätta själva vänligheten och gästfriheten.
Att vara en som säger nej tack.
Alltid.
Nej. Det är inte lätt.
Inte svårt heller.Eftersom människor väldigt fort lär sig, att aldrig bjuda.
Vilket ju också är en komplikation.

Livet suger… skulle man väl kunna säga om man var fjorton.
Jo.

Det är lätt att bli en gnällkärring.
En arg elaking med vassa ord och breda fötter som ser till att trampa fel.För att.

Fast å andra sidan är det minst lika lätt att hamna i andra diket.
Bli den där tysta som ser nöjd ut.
Alltid.

Sanningen är väl, att det inte är någon större skillnad mellan att vara jag och att vara någon annan.
Folk har alltid sitt.
Och jag har alltid mitt.
Egentligen är det väl inte värre än så.

Vi är alla ensamma.

bild: David Owens

Annonser
Published in: on 6 maj, 2011 at 10:08  Kommentarer inaktiverade för allt på fyra ben … och sånt som simmar