En vanlig galning eller en profet med en osthyvel

Det första han säger är att han ser korpar. Två svarta korpar mot en gyllenröd himmel.
Det är bara det, att regnet öser ner utanför fönsterrutan.
Och nog kan korpar flyga i regn men sällan har man sett gyllenröd bakgrund till genomdränkt fjäderdräkt.

Så det han såg var en syn. Kanske en profetia. Eller bara vanlig galenskap.

Det var bara det, att han varken såg ut som en profet eller som en vanlig galning.

 

Nej, jag såg honom lägga smör på brödet och ost på smöret. Långsamma tag med kniven och en kraftfull hand på hyveln. Inget galet över det. Och inget som skvallrade om något övernaturligt. Bröd och ost och en rejäl kopp varm choklad.

– Korpar, sa jag för att säga något.
– Ja två svarta korpar mot en gyllenröd himmel.
– Här? Nu?
– Ja här och nu och i ett enda svepande ögonblick. Just så. Sa han och bet rakt över den färdigbredda smörgåsen.
– Men jag ser bara regn. Sa jag och skakade på huvudet.
– Jo. Sa han och skakade han också på sitt huvud.

Han åt och drack och reste sig för att gå.
Då såg jag det.
Han hade hängt fjäderdräkten på kroken i hallen.

– Du. Sa jag.
– Ja just jag. Sa han och spände ut vingarna medan han krökte huvudet så jag såg näbben. Den stora svarta näbben med hela språket kluckande mellan övre och nedre näbbet.
– Är det du som är den svarta korpen? Frågade jag honom.
Och han visade mig hur jag skulle lyssna till svaret medan han gav mig sina ord. En fjäderdräkt och ett lysande rött himlavalv att kasta mellan mig och evigheten.

Jo. Jag såg mig själv överlämnad.
Det är sanningen

Men jag ska aldrig glömma hur han höll osthyveln medan han talade om himlen. Som en vanlig människa. Han och jag i ett kök.
Medan regnet lät sig.

Den natten grät jag som vore jag egen. bara egen.
Som om ensamheten ännu väntade i fågelhamn.

….

Annonser
Published in: on 23 oktober, 2011 at 09:46  Kommentarer inaktiverade för En vanlig galning eller en profet med en osthyvel