Relation

Vi träffas bara mycket hastigt, hon med sina skitiga jeans och jag med min stora tröja. Det är kanske så vi känner igen varandra. Jeansen och tröjan.
Hon säger inte så mycket, kramar mig snabbt eftersom hon vet det där med att kramas.
Och jag låter henne.
Sedan gör vi det vi brukar. Hon gör kaffe och sätter på vattenkokaren. Tar bort duken från bordet och lägger dit tidningen.
Som om någon av oss hade tänkt läsa den.
Jag skulle väl hitta något att säga men är tyst som vanligt. Mycket tyst men fylld.
Som av ord som fått vila.

Sedan är vi två.

Jag tänker på det när hon har gått. Att skillnaden mellan att vara och att bara existera är så hårfin.
Och att två existenser skapar ett vara.

Det ingen vet är väl hur någon kan finnas bortom varat.
Om det är det som är själva kärnan i all religion. Skaparen som upprätthåller allt som är.
Så att den som är alltid finns i relation till den som skapar. Och att ingen finns som inte är i den relationen.

Så kanske allt vi är speglas i just den verkligheten. Relationen som blir synlig när två människor möts. För att vi bara kan spegla det vi är skapade att spegla. och det är relation. Allt liv är relation.

Och bortom den relationen är intet.
Döden?
Men om döden är, då är den för att den också är i relation till skaparen av död.
Är det så, är döden, liksom livet, enbart en spegelbild av skaparen.

Vem vet.
När vi träffas, hon med sina skitiga jeans och jag med min stora tröja, då kanske vi träffas som spegelbilderna av livet och döden. Som uttryck för den oändlighet som kanske är grunden för all existens och som för oss människor bara kan bli synlig som relation.

Nog är det en tanke så god som någon annan.

Annonser
Published in: on 7 juni, 2012 at 08:03  Kommentarer inaktiverade för Relation