Tillit?

Det kan vara så att tillit bygger på något annat än självinsikt.
Att det till exempel har något att göra med hur man blivit behandlad av sådana människor man är eller varit beroende av under olika delar av sitt liv.
Men oavsett hur mycket eller litet tillit en människa har, handlar det om att hitta rätt avstånd till det man behöver kunna handskas med för att kunna just det.
Handskas med det man möter.
Om jag vet att jag kan det, känner jag tillit.
Så…
Att vara nära någon och lita på att det är något gott handlar alltså om att lita på, att vad som än händer mellan just oss är jag kapabel att ta hand om det.

Men hur vet jag det?
Erfarenhet?

Jo, kanske.

Och det är väl där det börjar brännas – hur ser vi till att våra barn, våra medmänniskor, våra äldre och vi själva får leva i ett samhälle där det är lätt att finna tillit till sin förmåga att handskas med det som sker mellan människor vi har runt omkring oss och – mer eller mindre – är beroende av?
Finns det familjer, grupper, samhällen eller kulturer som lyckas bättre än andra och om det är så – kan vi i så fall lära oss något av dem?

Om vi nu vill leva i tillit.
Vilket kanske inte är helt säkert eftersom det antagligen eliminerar sådant som bygger på att människor ska skrämmas till lydnad… och kanske också tar bort en del av maktens möjligheter.

Tål att tänka på.
Kanske.

Annonser
Published in: on 21 september, 2012 at 08:28  Kommentarer inaktiverade för Tillit?