Korpen talade den morgonen
som en himmelsröst i den klara blåheten.
Där stod hon mot horisonten och svärtan speglades i lätet
hennes svärta
mot korpens
Inte mer än så
men tillräckligt för att väcka de där orden som måste sägas med noggrann diktion
korporden om tystnaden
Inte många vet, att den som bryter mot tystnadens lagar har förlorat sin frihet.
när korpen talar
i den tid som är mörker
syns elden som en korpvinge
som själen i sin evighet
Eller om man väljer att säga det på annat sätt
någon måste drömma när alla de som vakar ser annat än mörker.
—
